kalasmilen variant2 

Startsida Inbjudan Banan Resultat Tidigare lopp Bilder 2008 Kontakt Länkar

 

logga


kalasjoggen2


arrangor

baiklogga


resor 2


sponsorer 

logoteamsportia 

nrrese

Stella.gif

Tryckpolen.gif

 

 

 

 



 

Kalasmilens bansträckning

Banan går till stora delar på cykelvägar/gångstigar och innehåller enbart tre vägpassager eftersom Norrbotten till stora delar består av väglöst land.

Sex kilometers banan blir lite kortare, ca 5,5 km beroende på var starten går, bansträckningen är naturligtvis lika med milbanan sista 5,5 km.

Har lagt in en del länkar för den som är intresserad att veta mer.

Bankarta som pdf.


0-1 km

Vi startar på cykelbanan mittemot Pontusbadet.

Vi rundar Norra hamn och passerar färjan, sommarens inneplejs, och passerar förbi numera nedlagda Stadspuben, ett legendariskt ställe som levererade öl, korv, ost och mycket bra musik till Luleåborna under trettio år.

Innan Bergnäsbrons byggande var Norra hamnen en mycket aktiv stadsdel med oljehamn, småbåtshamn, kallbadhus, hamnmagasin och klappbrygga.

Klappbryggor fanns runt hela Luleå och var dåtidens tvättmaskiner, det fanns bara ett program på den maskinen och den jobbade enbart med kallvatten.

Underlag: Asfalt.


1-2 km

Vi springer efter stranden och närmar oss den nya fågeldammen.

På sextiotalet fanns här en naturlig svandamm och man har återskapat en damm men tänker inte anskaffa svanar igen.

En kort bit på Fagerlindsvägen och sedan kommer vi in på Gültzauudden, Luleås finaste och största park.

På vänster sida precis vid infarten låg det en tennisbana, den är numera ett minne blott, vi fortsätter efter stigen och passerar platsen där Kallbadhuset ”Stora Skuggan” låg.

Det finns en skylt där som berättar om Kallbadhusets historia, det finns totalt nio skyltar på Udden och det är som gjort för en promenad i lugnt mak en vacker dag.

Underlag: Asfalt/grus


2-3 km

Vi rundar spetsen på Udden och passerar en plats dit Kallbadhuset flyttades och här fanns också en hoppbacke i början på nittonhundratalet.

Vi kommer fram till gamla Färjlägets småbåtshamn, som är en av de äldsta småbåtshamnarna i Luleå, samt passerar förbi färjläget där färjan Trafik fraktade passagerare mellan stan och Bergnäset.

Banan går förbi Hälsans Hus och nedanför residenset som ritats av arkitekten Ludvig Hawerman. Byggnadsarbetena inleddes 1852 och residenset togs i besittning av landshövdingen Anders Emanuel Ros i juni 1856. Detta gula träslott med en inredning som andas empire, har sedan dessa varit länets residens.

Den ibland orättvist utskällde Björn Rosengren fick under sin tid som landshövding till stånd en mycket välbehövlig renovering av residenset.

Vi fortsätter nedanför Länsstyrelsen får en fängslande utsikt på vänster sida nämligen ”Vita duvan” som var länsfängelse mellan 1856-1979 och huserade dåtidens Jönssonliga, grabbarna som använde kofot och dynamit.

Nutidens brottslingar sopar åt sig pengar i skalaffärer och slutar med en fet bonus och en präktig pension.

Underlag: Grus


3-4 km

Vi rundar LL-dyks område och kommer under Bergnäsbron, uppe till vänster ser vi forna Nyckelbryggeriets lokaler, numera är det restaurang och kontor som huserar här.

Det grönområde vi passerar var tidigare en båtuppläggningsplats med småbåtshamn som sjöd av liv och rörelse, numera är det en ganska död gräsyta.

Vi kommer fram till första vätskekontrollen vid Varvet, när vi läppjar på en mugg vatten kan vi låta blicken glida ut över Gråsjälsfjärden ser vi en liten ö som ligger bara ett ”stenkast” från Luleå stadskärna.

Det är Gråsjälören som fått en renässans genom Lions försorg.

Underlag: Grus


4-5 km

Vi har nått fram till resterna av Sandviken som gav Sandviksgatan sitt namn.

I blickfånget har vi också den omdebatterade hamnkranen som funnits där sen 1950

Beslut skall tas om den under hösten och jag hoppas att om man restaurerar kranen att man tittar över belysningen.

Det går att göra en snygg ljussättning med en kombination av dolda lampor på kranen och spotlights nerifrån, den belysning vi har idag påminner det mest av allt om en julgran och det är respektlöst mot ett arbetsredskap som betytt mycket för hamnen.

Banan passerar ”Tutti Frutti” husen som är byggt på gamla Södra Hamn området och vidare förbi ”ettans” småbåtshamn

Underlag: Asfalt


5-6 km

Vi passerar Ångsågen och kommer fram till Järnvägsstationsområdet, under nya Malmuddsviadukten, sneddar över en parkering och springer upp på gamla Malmuddsviadukten och får ett litet motlut men belönas omgående med ett medlut ner till Malmudden, tidigare Koudden, där vi tar stigen vid vattnet.

Underlag asfalt/grus


6-7 km

Vi rundar udden längst ut och ser den andra vätskekontrollen på stranden mittemot, vrider vi blicken åt vänster får vi en vacker syn på Luleå från ett nytt perspektiv för många Luleåbor.

Här finns också en nästan okänd badstrand för alla utom Malmuddens innevånare.

Vi lämnar grusgången för att ta oss över till Skurholmen en av Luleås äldre stadsdelar.

Underlag: grus/asfalt/grus


7-8 km

Vi tar en mugg vatten vid vätskekontrollen, vi dricker lite långsamt och blickar in mot stan, så länge man har en mugg i handen är det legitimt att stå och vila sig.

Vi springer parallellt med Skurholmsfjärden och Svartöleden, på andra sidan Svartöleden kan vi se Lulsundsberget där vår Skidstadion är belägen.

Underlag: grus/asfalt


8-9 km

Vi kommer fram till en gräsyta på vänster sida dit många portföljbärare en gång i tiden sökte sig, där låg nämligen stadens bandyplan.

”Knäpp upp”:s tältrevyer, cirkusar och Barnens dag har även använt plätten men numera är det brännboll som gäller.

Över Lulsundskanalen och under Svartövägen, banans andra motlut sätter en plågad kropp på hård prövning, men belöningen kommer efter att man passerat under järnvägen där man kan njuta av nerförsbacke.

Underlag: asfalt


9-10 km

Under Svartövägen igen och vi kommer upp vid innerstadens kyrkogård (från 1 juli heter den faktiskt innerstadens griftegård!)

Vi är inne på sista kilometern och trots att man börjar bli rätt mör så håller vi farten

På vår högra sida socialdemokratiskt styrda Landstingshuset och vi skymtar en liten vik på baksidan av huset, den kallades i folkmun för ”röda havet” eftersom även NSD (s) och en gång i tiden kommunistiska Norrskensflamman inramade pölen.

Vi passerar Kungsgatan och ser vårt kulturskyddade funkisbadhus, en vänstersväng in framför badhuset och sedan målgång. Det är stort!

Underlag: asfalt




 

© Kalasmilen. Alla rättigheter reserverade.